Bildmontage: lufttrycket kontrolleras vid en bensinstation en höstmorgon

Rätt däcktryck – var du hittar det, hur du mäter och vad fel lufttryck kostar

Det är luften som bär bilen – ändå har sju av tio inte kollat trycket den senaste månaden. Här är siffrorna, reglerna och rutinen som tar fem minuter.

Rätt däcktryck är det tryck som biltillverkaren anger för just din bil – på dekalen i förardörrens öppning, på insidan av tankluckan eller i instruktionsboken. Siffran på däckets sida är däckets maxgräns, inte en rekommendation. Mät alltid på kalla däck, ungefär en gång i månaden och före långresor, och räkna med att trycket sjunker med ungefär 0,1 bar för varje tio grader kallare det blir.

Det låter enkelt, men i Däckrazzians senaste mätning hade drygt var tionde bil minst ett däck med 30 procent för lågt tryck – och bilens egen varningslampa är inte byggd för att fånga de små avvikelserna. I den här guiden går vi igenom var trycket står, hur du mäter rätt, vad fel tryck gör med bromsar, slitage och förbrukning, hur TPMS fungerar och vad som gäller på vintern, i elbilen och med släp. Vi testar inget själva – allt bygger på NTF, Däckrazzian, Transportstyrelsen, EU:s regelverk, ADAC, Vi Bilägare och däcktillverkarna, med källor längst ned.

Var står rätt däcktryck för din bil?

Det finns tre ställen att leta på, och alla tre pekar på samma uppgift från biltillverkaren:

Dekalen i dörröppningen. Hos exempelvis Volvo och Polestar sitter den på förarsidans dörrstolpe, mellan fram- och bakdörr.
Insidan av tankluckan (eller laddluckan) – vanligt på många bilar.
Instruktionsboken, under hjul och däck. Där finns också tryck för alternativa däckdimensioner som inte får plats på dekalen.

NTF, Michelin, Continental och Däckbranschens sajt Däckinfo hänvisar alla till just de här tre platserna. Hittar du inget går det att fråga en märkes- eller däckverkstad.

Så läser du dekalen

Dekalen är en liten tabell, och det är lätt att läsa fel rad. Tre saker att hålla isär:

Däckdimension. Trycket kan skilja mellan bilens olika godkända dimensioner. Kontrollera att raden stämmer med det som faktiskt står på däcket – hur du läser dimensionen går vi igenom i guiden om däckmärkning.
Fram och bak. Många bilar ska ha olika tryck på fram- och bakaxel. Michelin påpekar samma sak: utgå aldrig från att alla fyra ska ha samma värde.
Last. Dekalen har oftast minst två nivåer: normal körning med få personer, och full last. Däckinfo beskriver den högre nivån som avsedd för körning med last eller i höga hastigheter.

Eco-tryck och komforttryck

En del tillverkare anger en tredje nivå. I Volvos och Polestars instruktionsböcker kallas den ECO-tryck: ett högre tryck som får användas vid lätt last (högst tre personer) och hastigheter upp till 160 km/h, och som ger lägre förbrukning. Det lägre alternativet kallas komforttryck och ger tystare och mjukare gång. Båda ligger inom det tillverkaren har godkänt – eco-tryck är alltså inte samma sak som att pumpa lite extra på eget bevåg. Har din bil inget eco-tryck angivet gäller tabellens vanliga värden.

Varför maxtrycket på däcksidan inte är rätt tryck

På däcksidan står ofta "MAX PRESS" följt av ett värde i psi eller kPa, tillsammans med "MAX LOAD". Michelin förklarar i sin genomgång av däckmärkningen att det är däckets högsta tillåtna tryck och last – inte nödvändigtvis det som gäller för ditt fordon. Samma däckmodell monteras på bilar med helt olika vikt, viktfördelning och fjädring, och det är biltillverkaren som har provat ut vilket tryck som ger rätt balans mellan grepp, stabilitet, komfort och slitage på just din modell. Använd därför alltid dekalens värde, aldrig däcksidans.

Bar, kPa och psi – enhetstabell

Svenska dekaler anger oftast kPa eller bar, pumpar på mackar visar bar, och en del bilar och mätare visar psi. Omräkningen är enkel: 1 bar = 100 kPa = 14,5 psi. Det NTF kallar "20 kPa" är alltså 0,2 bar, eller knappt 3 psi.

Bar	kPa	psi
1,6	160	23,2
2,0	200	29,0
2,2	220	31,9
2,4	240	34,8
2,5	250	36,3
2,6	260	37,7
2,8	280	40,6
3,0	300	43,5
3,3	330	47,9

Raden 1,6 bar finns med av en anledning: det är nivån som Däckrazzian och däckbranschens tekniska organ STRO beskriver som gränsen till punktering för ett personbilsdäck.

Mät alltid på kalla däck

Alla källor är överens: trycket på dekalen gäller kalla däck. Michelin definierar det som däck som inte har körts alls eller bara ytterst lite – helst mindre än två kilometer. Continental föreslår morgonen eller när bilen har stått stilla i flera timmar, och ADAC anger mätning före körning som utgångspunkt.

Bildmontage: mät trycket på kalla däck – helst innan bilen har körts.

Skälet är att däcket värms upp när det rullar, och varm luft ger högre tryck. Mäter du efter en längre körning ser däcken ut att vara för hårt pumpade. Släpp aldrig ut luft ur varma däck för att komma ned till dekalens värde – när däcken svalnar hamnar du för lågt. Måste du fylla på under en resa: fyll upp det som saknas och kontrollmät nästa morgon.

Så mycket ändras trycket med temperaturen

Tumregeln som Vi Bilägares expert Erik Rönnblom och Nokian Tyres använder är cirka 0,1 bar per 10 °C. Continental anger spannet 0,07–0,14 bar (1–2 psi) per 10 °C. Spannet är rimligt, eftersom effekten beror på vilket tryck du utgår från: gaslagen säger att det absoluta trycket följer den absoluta temperaturen, och ett däck med 2,4 bar på mätaren har ungefär 3,4 bar absolut tryck. Tio graders ändring runt rumstemperatur blir då 3,4 × 10 / 293, det vill säga knappt 0,12 bar.

Ett räkneexempel visar varför hösten är lömsk:

Du pumpar till 2,4 bar en septemberdag med 15 °C.
I november är det 5 minusgrader – 20 grader kallare.
Trycket har då sjunkit med ungefär 0,2 bar till omkring 2,2 bar, utan att någon luft har läckt ut.

Lägg till det naturliga läckaget. Michelin räknar med ungefär 0,07 bar i månaden, ADAC med cirka 0,1 bar på tre månader för ett helt däck. Källorna skiljer sig alltså åt, men båda pekar åt samma håll: två höstmånader utan kontroll kan mycket väl betyda 0,3 bar för lite.

Hur ofta ska du kontrollera?

En gång i månaden är den svenska standardrekommendationen – NTF, Bilprovningen, Däckbranschen Sverige, Michelin och Nokian säger alla samma sak. ADAC är strängare och anger varannan vecka, och Continental rekommenderar varannan vecka under den kalla delen av året. Källorna går alltså isär något; en praktisk läsning är minst en gång i månaden, tätare när temperaturen svänger, och alltid före en långresa med full last.

Så många kör med fel tryck

Däckrazzian – ett samarbete mellan Energimyndigheten, VTI, Däckbranschens informationsråd, NTF och Bilprovningen – mäter varje år däcken på bilar runt om i landet. I resultaten som presenterades i augusti 2026 hade:

nästan var 25:e bil minst ett däck med 1,6 bar eller lägre,
drygt var tionde bil minst ett däck med 30 procent eller mer under tillverkarens rekommendation,
sju av tio förare inte kontrollerat trycket den senaste månaden.

Bilden är stabil över tid. I Däckrazzian 2021 hade enligt Bilprovningen 5,7 procent av bilarna minst ett däck på 1,6 bar eller lägre, och 74 procent av förarna hade inte kollat trycket den senaste månaden eller visste inte när det senast gjordes. Bilprovningen noterade också att lågt tryck var vanligare bland dem som skiftar hjul själva än bland dem som låter en däckverkstad göra det.

Vad händer vid för lågt tryck?

Bildmontage: för lågt tryck syns sällan förrän det är långt för lågt – mät hellre än att titta.

Stabilitet, bromsar och vattenplaning

NTF uttrycker det så här: det är luften som bär bilen, inte däcket. Med för lite luft blir däcket mjukt i sidled, och bilen kan bli instabil vid en hård inbromsning eller en snabb undanmanöver. En skillnad på 0,5 bar eller mer mellan däcken på samma axel räcker enligt NTF och Däckinfo för att försämra stabiliteten. Nokian beskriver att lågt tryck bak är särskilt besvärligt – bilen kan bli överstyrd i kurvor och högre fart.

Bromssträckan blir enligt både ADAC, Nokian och Bilprovningen längre, och Nokian pekar på att risken för vattenplaning ökar eftersom däcket inte längre leder undan vattnet som det ska. Vi återger inga exakta meter här: siffrorna som cirkulerar varierar kraftigt, och ADAC:s egen konsumentsida nöjer sig med att säga att bromssträckan kan bli längre. Poängen är densamma – och den hänger ihop med mönsterdjupet, där marginalerna mot vattenplaning krymper på samma sätt.

Slitage: kanterna vid lågt tryck, mitten vid högt

Ett däck med för lite luft bär på skuldrorna, alltså slitbanans ytterkanter, och slits där. Ett däck med för mycket luft bär i mitten. Ojämnt slitage är därför ett bra diagnosverktyg – ser du tydligt mer slitage på båda kanterna har trycket sannolikt varit för lågt länge.

Siffrorna från NTF är värda att lägga på minnet:

Tryck jämfört med rekommenderat	Däckets livslängd	Bränsleförbrukning
80 procent (t.ex. 2,0 i stället för 2,5 bar)	minskar med ungefär en femtedel	ökar med cirka 3 procent
70 procent (t.ex. 1,75 i stället för 2,5 bar)	kan halveras	ingen siffra angiven

Bränsle och el

NTF och Däckinfo anger alltså cirka 3 procent högre bränsleförbrukning vid 80 procent av rätt tryck, och uppskattar det till 400–500 kronor om året för en normalbilist (beloppet är deras eget och odaterat – bränslepriserna varierar). ADAC räknar på ett annat sätt och kommer till samma storleksordning: upp till 0,3 liter mer per 100 km när trycket ligger 0,4 bar under det rekommenderade.

Ett eget räkneexempel med ADAC:s siffra: kör du 1 200 mil om året blir 0,3 liter per 100 km ungefär 36 liter extra bränsle. Det är ingen förmögenhet, men det är pengar du betalar för att samtidigt slita ut däcken fortare och bromsa sämre. ADAC uppger att för lågt däcktryck sammantaget kostar Europas bilister runt tre miljarder liter bränsle om året.

Överhettning och däckskador

Den allvarligaste risken syns inte i plånboken. Dennis Alexis på STRO förklarar i Däckrazzians pressmeddelande att ett däck med för lite luft rör sig mer och blir varmare, och kallar 1,6 bar förödande för däcket – gränsen till punktering. Nokian beskriver samma mekanism: värmebelastningen ökar, däcket åldras snabbare och kan i värsta fall gå sönder plötsligt. Värmen byggs upp av att däcket walkar, så belastningen växer med last och fart – semesterresan med fullpackad bil är alltså fel tillfälle att ha slarvat med kontrollen.

Och för högt tryck?

För mycket luft är ett mindre vanligt problem, men inte ofarligt. Däckinfo beskriver att kontaktytan mot vägen blir kortare och smalare, vilket försämrar greppet, och att risken för mittslitage och däckskador ökar. ADAC lägger till sämre komfort och ojämnt slitage. Håll dig därför inom det spann dekalen anger – normaltryck, eco-tryck eller lasttryck – och pumpa inte över det i hopp om lägre förbrukning.

TPMS – däcktrycksövervakningen i bilen

Lagkravet

TPMS (Tyre Pressure Monitoring System) blev obligatoriskt genom EU-förordningen (EG) nr 661/2009. Artikel 9.2 kräver att personbilar (kategori M1) har ett system som varnar föraren när trycket har sjunkit i något däck. Kravet gällde nya fordonstyper från 1 november 2012 och alla nya personbilar från 1 november 2014. Genom den nyare förordningen (EU) 2019/2144 har kravet utvidgats till bussar, lastbilar, lätta lastbilar och tunga släp – för nya typer från 6 juli 2022 och för alla nya fordon från 7 juli 2024. De tekniska kraven finns i FN-reglementet UN R141.

Direkt och indirekt system

Direkt TPMS har en trycksensor i varje hjul, oftast ihopbyggd med ventilen. Sensorn sänder trycket trådlöst till bilen, och många bilar visar värdet per hjul i instrumentpanelen.
Indirekt TPMS har inga sensorer i hjulen. Systemet använder ABS-givarna och jämför hjulens rotationshastighet – ett däck med lägre tryck får mindre rullradie och snurrar fortare. Det kräver inga extra delar vid däckbyte men måste nollställas för att veta vad som är normalläget.

När varnar systemet – och varför det inte ersätter mätaren

Enligt UN R141 ska lampan tändas senast efter tio minuters körning när ett däck har tappat 20 procent av trycket (eller ligger på 150 kPa, om det är högre), och senast efter sextio minuter när flera däck har tappat lika mycket. Jämför det med NTF:s siffror ovan: vid 20 procent för lågt tryck har du redan 3 procent högre förbrukning och en femtedel kortare däckliv. TPMS är med andra ord ett larm för stora tryckfall, inte en ersättning för månadskontrollen. Däckrazzian påpekar just detta – trycket behöver kontrolleras även i bilar med automatisk övervakning.

Fast sken eller blinkande lampa

UN R141 reglerar också hur lampan ska bete sig när samma symbol används för båda varningarna:

Fast sken direkt: lågt tryck i minst ett däck. Stanna när det går, titta på däcken, mät och fyll på. Tappar ett däck luft igen inom några dagar – låt en däckverkstad leta efter spik eller ventilfel.
Blinkar en stund efter start och lyser sedan fast: fel i själva systemet. Typiska orsaker är en sensor med slut batteri, en skadad sensor eller hjul utan sensorer. Sekvensen upprepas vid varje start tills felet är åtgärdat.

Continental påminner om en tredje variant som är vanlig på hösten: lampan tänds en kall morgon eftersom trycket låg nära gränsen och nattkylan tog det sista. Då är det inget fel på systemet – det är dags att fylla på.

Nollställning efter däckbyte och tryckjustering

Indirekta system ska nollställas (kalibreras) när du har justerat trycket eller bytt hjul, annars jämför systemet mot fel utgångsvärde. Det görs i bilens meny eller med en knapp, och alltid efter att du har pumpat till rätt tryck – UN R141 kräver till och med att systemen ska vara konstruerade för att undvika nollställning vid för lågt tryck. Med direkta system slocknar lampan enligt Bilia och Vianor ofta av sig själv efter 10–15 minuters körning när bilen har hittat sensorerna; vissa bilar kräver att nya sensorer programmeras in hos verkstad. Instruktionsboken anger vad som gäller för din modell.

Sensorbatterier och vinterhjul

Sensorerna i direkta system drivs av ett inbyggt batteri som normalt inte går att byta – när det tar slut byts hela sensorn. Hur länge batteriet räcker varierar mellan fabrikat och körmönster, och vi har inte hittat någon oberoende källa som anger en säker livslängd – räkna med att sensorer i äldre hjul förr eller senare behöver bytas. Har bilen direkt TPMS behöver vinterhjulen egna sensorer för att systemet ska fungera året runt. Vianor anger att eftermarknadssensorer kostar ungefär 400–2 000 kronor styck (uppgift hämtad 2026-09, priserna varierar).

TPMS och besiktningen i Sverige

Här har Sverige valt en egen linje. Transportstyrelsen meddelade när kravet trädde i kraft 2014 att TPMS är obligatoriskt fram till att bilen tas i bruk, men att Sverige inte har fört in kravet i de nationella regler som gäller därefter, och att det inte finns några regler om att TPMS ska kontrolleras vid kontrollbesiktning. Myndighetens motivering var att svenska bilägare skiftar hjul två gånger om året och att trycket kontrolleras då. Bilprovningens tekniker bekräftade samma sak i Vi Bilägare 2015: kontroll av däcktrycksövervakningen ingår inte i besiktningen.

Vi har kontrollerat den gällande föreskriften, TSFS 2017:54 i konsoliderad version med ändringar till och med TSFS 2026:1. Den enda kontrollpunkt som nämner däcktrycksövervakning gäller tunga fordon med utrustning för att reglera däcktrycket – inte personbilars TPMS. En tänd TPMS-lampa är alltså i sig ingen besiktningsanmärkning på en personbil. Däcken kontrolleras däremot som vanligt, och ett skadat däck får anmärkning oavsett vad lampan visar. Reglerna kan ändras – stäm av med Transportstyrelsen eller ditt besiktningsföretag om du är osäker. Och att lampan går att besikta med gör den inte klok att ignorera.

Däcktryck på vintern

Ska du höja trycket?

NTF:s råd är att öka det rekommenderade trycket med 20 kPa (0,2 bar) vintertid. Nokian Tyres ger samma råd för vinterdäck. Vi Bilägares Erik Rönnblom formulerar det lite annorlunda: tillverkarens tryck gäller året om, det finns inget särskilt "vintertryck" – men eftersom kylan sänker trycket behöver du kompensera, och 0,2 bar extra vid skiftet till vinterhjul är den vanliga tumregeln.

I praktiken landar råden på samma ställe. Skiftar du hjul i ett garage med 15–20 plusgrader och sedan kör i minusgrader har du tappat 0,2–0,3 bar enbart på temperaturen. De 0,2 bar du lägger till är alltså ingen överpumpning – de gör att du hamnar på rätt tryck när däcken är så kalla som de faktiskt är ute. Anger din instruktionsbok något annat för vinterdäck är det den som gäller.

Continental påpekar att rätt tryck är lika viktigt för dubbdäck: för lågt tryck kan göra att dubbarna lossnar i förtid. Mer om valet mellan däcktyperna finns i guiden dubbdäck eller dubbfritt, och datum och krav för vinterdäck hittar du under vinterdäcksreglerna.

Pumpa på mack – hur exakt är mätaren?

Mackens pump är bekväm men ingen precisionsmätare. När GP Konsument mätte samma däck på åtta mackar i Göteborg 2012 varierade visningen mellan 1,5 och 2,2 bar. Vi Bilägare ringde runt till mackar 2016 och fick svaret att de lösa mätarna inte kalibreras – de byts ut när de är utslitna. Tidningens bedömning var att de fast monterade digitala anläggningarna, där du ställer in önskat tryck på en panel, är mer tillförlitliga än de lösa luftklockorna.

En egen mätare löser det mesta. Det viktiga är att du alltid använder samma, så att du ser förändringar mellan mätningarna, och att du kan mäta hemma på riktigt kalla däck i stället för efter körningen till macken. Måste du köra en bit till pumpen: mät hemma först, notera hur mycket som saknas i varje däck och fyll på just den skillnaden på macken.

Kväve i däcken – är det värt pengarna?

En del däckverkstäder säljer fyllning med kväve ("däckgas"), med argumentet att trycket håller sig bättre. ADAC har granskat påståendena och är tydliga: det lönar sig inte. Vanlig luft består redan till 78 procent av kväve, ett helt däck tappar enligt ADAC bara runt 0,1 bar på tre månader även med vanlig luft, och klubben anger kostnaden till ungefär 10 euro för fyra däck i Tyskland. Kväve skadar inget – men det ersätter inte kontrollen, och trycket följer temperaturen ändå.

Elbilar och laddhybrider

Elbilar är enligt Continental ofta tyngre än motsvarande modeller med förbränningsmotor på grund av batteriet, vilket ställer högre krav på däckens bärighet – och det rekommenderade trycket kan ligga högre än du är van vid. Vilket värde som gäller står som vanligt på dekalen. Utgå inte från vad din förra bil hade.

Trycket märks också i räckvidden. Nokian Tyres beskriver sambandet rakt: högre tryck ger lägre rullmotstånd, och för lågt tryck syns i en elbil som kortare räckvidd i stället för högre bränslenota. Däckrazzian gör samma koppling. Någon oberoende, namngiven mätning av exakt hur många procent räckvidd som försvinner har vi inte hittat, så vi avstår från en siffra – NTF:s 3 procent vid 80 procents tryck gäller bränslebilar men ger en uppfattning om storleksordningen. På vintern adderas effekten till allt annat som drar ned räckvidden, vilket vi går igenom i artikeln om elbilens räckvidd på vintern. Rullmotståndet är också en av flera faktorer bakom glappet mellan WLTP och verklig räckvidd, och varje procent högre förbrukning går att räkna om till kronor med kalkylen i vad en elbil kostar per mil.

Har bilen ett eco-tryck på dekalen är det ett enkelt sätt att hämta hem lite förbrukning inom tillverkarens ramar. Tänk bara på lastvillkoret – i Polestars och Volvos fall högst tre personer.

Full last, släp och husvagn

Dekalens högre nivå finns till för semesterresan: fem personer, fullt bagage, takbox. Byt till lasttrycket innan du åker och gå tillbaka efteråt. ADAC anger att skillnaden mellan olastad och fullastad bil kan vara upp till 1 bar beroende på modell; Nokian nämner 0,1–0,2 bar som påslag vid tung last. Det är dekalen för just din bil som avgör. Drar du släp: kontrollera i instruktionsboken om trycket bak ska höjas.

Husvagnen och släpet har egna däck som lätt glöms bort. Bilprovningens råd är att kontrollera trycket i husvagnsdäcken flera gånger per säsong, minst var fjortonde dag, alltid kallt. I Bilprovningens undersökning från 2022 hade var sjätte husvagnsägare råkat ut för minst ett däckhaveri under en tioårsperiod, och mer än hälften av haverierna var däckexplosioner. Är du osäker på vilket tryck husvagnen ska ha hänvisar Bilprovningen till tillverkaren.

Reservhjul, nödhjul och lagningssats

Michelin påminner om det som nästan alla glömmer: reservhjulet tappar luft precis som de andra, och ett tomt reservhjul är ingen hjälp. Ta med det i månadskontrollen, eller åtminstone vid varje hjulskifte.

Ett nödhjul – det smala reservhjulet – har egna begränsningar. Rätt tryck står på hjulet och i instruktionsboken, liksom hastighetsgränsen, som vanligtvis är 80 km/h. Det är byggt för att ta dig till närmaste verkstad, inte för resten av semestern.

Många nya bilar har i stället en lagningssats med tätningsmedel och kompressor. Vi Bilägares expert beskriver tätningsmassan som en rent provisorisk lagning – en riktig reparation görs från däckets insida hos en däckverkstad, och går skadan inte att hitta bör däcket bytas.

Så kontrollerar du trycket – steg för steg

Låt bilen stå. Mät på morgonen eller när bilen har stått i flera timmar, innan du har kört mer än någon kilometer.
Läs av rätt värde. Hitta dekalen, välj raden för din däckdimension och din last, och notera tryck för fram och bak var för sig.
Skruva av ventilhatten och lägg den där den inte rullar bort.
Tryck mätaren rakt mot ventilen tills väsandet upphör och läs av. Pyser det hela tiden sitter munstycket snett.
Jämför och justera. För lågt: fyll på i korta omgångar och mät om. För högt på kalla däck: släpp ut lite i taget.
Gör samma sak på alla fyra hjulen – och på reservhjulet om bilen har ett.
Sätt tillbaka ventilhattarna. De håller smuts borta från ventilen.
Nollställ TPMS om bilen har ett indirekt system eller om instruktionsboken kräver det efter tryckjustering.
Titta på däcken när du ändå är där: mönsterdjup, sprickor, bulor på sidan och om slitaget är jämnt över slitbanan.

Hela rutinen tar ungefär fem minuter. Är det dags för nya däck hittar du våra guider samlade under däck.

Vanliga misstag med däcktrycket

De flesta fel beror inte på slarv utan på missförstånd om hur tryck, temperatur och varningssystem hänger ihop. Här är de vanligaste – och vad du gör i stället.

Misstag	Vad som händer	Så undviker du det
Pumpar efter maxtrycket som står på däcksidan	För högt tryck – mindre kontaktyta, sämre grepp och slitage i mitten	Använd värdet på bilens dekal eller i instruktionsboken
Mäter eller släpper ut luft när däcken är varma	Mätaren visar för högt, och efter avsvalning ligger trycket för lågt	Mät kallt – före körning eller efter högst ett par kilometer
Litar på att TPMS-lampan säger till	Systemet behöver inte varna förrän trycket är omkring 20 procent för lågt – då har slitage och förbrukning redan ökat	Mät själv en gång i månaden, även med TPMS
Skiftar till vinterhjul i varmt garage och pumpar exakt till dekalens värde	Ute i minusgrader ligger trycket 0,2–0,3 bar under det rekommenderade	Lägg till cirka 0,2 bar vid skiftet eller kontrollmät utomhus efter någon dag
Kör semesterresan fullastad på normaltryck	Däcken blir varmare, bilen mer instabil och risken för däckskada ökar	Byt till dekalens tryck för full last före avresa och gå tillbaka efteråt
Glömmer att nollställa indirekt TPMS efter pumpning eller hjulskifte	Systemet jämför mot fel utgångsläge och kan ge falsklarm eller missa tryckfall	Kalibrera i bilens meny direkt efter att rätt tryck är satt
Kontrollerar aldrig reservhjulet eller nödhjulet	Hjulet är tomt den dag det behövs	Ta med det i kontrollen – rätt tryck står på hjulet eller i instruktionsboken

Vanliga frågor om däcktryck

Vilket däcktryck ska jag ha?

Det tryck biltillverkaren anger för din bil, din däckdimension och din last. Det står på en dekal i förardörrens öppning eller på tankluckans insida och i instruktionsboken. Det finns inget universalvärde – fram och bak kan skilja sig, och full last kräver mer.

Hur mycket är 2,5 bar i psi och kPa?

2,5 bar är 250 kPa och ungefär 36 psi. Räkna med att 1 bar motsvarar 100 kPa och 14,5 psi. Omvänt är 32 psi cirka 2,2 bar och 42 psi cirka 2,9 bar.

Ska man ha högre lufttryck i vinterdäck?

NTF och Nokian rekommenderar att lägga till 0,2 bar (20 kPa) vintertid. Bakgrunden är att trycket sjunker med ungefär 0,1 bar per tio graders temperaturfall, så ett däck som pumpas i varmt garage hamnar för lågt ute i kylan. Påslaget gör att du landar nära tillverkarens tryck vid verklig utetemperatur.

Varför tänds däcktryckslampan när det blir kallt?

Trycket i däcken sjunker när temperaturen faller. Låg trycket redan nära varningsgränsen kan en kall natt räcka för att tända lampan. Mät på kalla däck, fyll på till rätt värde och nollställ systemet om bilen kräver det.

Vad betyder det när TPMS-lampan blinkar?

En lampa som blinkar en stund efter start och sedan lyser med fast sken signalerar fel i själva övervakningssystemet, till exempel en sensor med slut batteri eller hjul som saknar sensorer. Fast sken direkt betyder lågt tryck i minst ett däck. Kontrollera trycket manuellt i båda fallen.

Blir bilen underkänd på besiktningen om TPMS-lampan lyser?

Nej, inte på grund av lampan. Sverige har inte infört TPMS-kravet i reglerna för fordon i bruk, och kontroll av personbilars däcktrycksövervakning ingår inte i besiktningsföreskriften TSFS 2017:54. Själva däcken kontrolleras däremot, så ett skadat däck ger anmärkning.

Är det värt att fylla däcken med kväve?

Enligt ADAC lönar det sig inte för vanliga personbilar. Luft består redan till 78 procent av kväve, och ett helt däck tappar enligt ADAC bara omkring 0,1 bar på tre månader även med vanlig luft. Kväve skadar inte, men trycket behöver kontrolleras lika ofta.

Kan man lita på lufttrycksmätaren på macken?

Bara ungefär. GP Konsument fick 2012 värden mellan 1,5 och 2,2 bar på samma däck vid åtta olika mackar, och Vi Bilägare har konstaterat att lösa mätare inte kalibreras utan byts när de är utslitna. Fast monterade digitala pumpar bedöms som säkrare, och en egen mätare som du alltid använder ger jämförbara värden över tid.