Fordonssajten

Räckvidd

WLTP mot verklig räckvidd – därför stämmer inte siffran

WLTP mot verklig räckvidd: så mycket avviker labbsiffran i praktiken, vad som påverkar räckvidden mest och hur du räknar om WLTP till din egen körprofil.

WLTP-siffran är inte påhittad, men den är heller inget löfte om hur långt du kommer. Den mäts i labb vid 23 grader, med klimatanläggningen avstängd och en medelhastighet på 46,5 km/h. Kör du blandat i milt väder hamnar många elbilar inom några procent från sin WLTP-siffra. Kör du 110–120 km/h på motorväg mitt i vintern kan du behöva räkna bort en tredjedel eller mer. Skillnaden sitter alltså sällan i att siffran är fel – den sitter i hur olik din körning är testcykeln.

Här går vi igenom vad WLTP faktiskt mäter, hur stora avvikelserna blir enligt publicerade tester, och hur du räknar om siffran till din egen vardag.

Vad WLTP faktiskt mäter

WLTP (Worldwide Harmonised Light Vehicle Test Procedure) är en labbcykel, inte en körning på riktig väg. För vanliga personbilar används körcykeln WLTC klass 3b:

Cykeln är uppdelad i fyra faser med olika topphastighet: Low (56,5 km/h), Medium (76,6 km/h), High (97,4 km/h) och Extra-High (131,3 km/h). Extra-High-fasen står för drygt 8 kilometer av sträckan, men bara 323 sekunder av tiden – och 131 km/h är en topp i en kort acceleration, inte en marschfart.

Det är den avgörande detaljen. WLTP innehåller motorvägsfart, men bilen ligger aldrig och rullar i 120 i tjugo minuter i sträck. Det gör du.

Övriga förutsättningar: labbtemperaturen är 23 grader, det finns ingen motvind, däcktrycket är optimalt och kringutrustning som klimatanläggning och kupévärme är avstängd. För elbilar körs cykeln om och om igen, varvat med konstantfartssegment, tills batteriet är tomt. Räckvidden räknas sedan fram ur den energi bilen faktiskt gjorde av med.

En sak till som förvånar många: WLTP mäts per konfiguration. Samma bilmodell med 20-tumsfälgar, takräcke och dragkrok får en lägre WLTP-siffra än med 18-tumsfälgar. Kolla vilken uppsättning siffran i broschyren gäller.

Bättre än gamla NEDC – men fortfarande ett labbvärde

WLTP ersatte den gamla NEDC-cykeln från 2017. Skillnaden är stor:

NEDCWLTP
Tidcirka 1 180 s1 800 s
Sträckacirka 11 km23,3 km
Medelhastighet34 km/h46,5 km/h
Högsta hastighet120 km/h131,3 km/h
Stillaståendecirka 25 %cirka 13 %

NEDC byggde på teoretiska hastighetsprofiler med mjuka accelerationer och lång tomgång. WLTP bygger på insamlad kördata från flera världsdelar, har hårdare accelerationer, kortare stillestånd och tar hänsyn till tillvalsutrustning. För samma bil landar en WLTP-siffra typiskt 15–30 procent lägre än den gamla NEDC-siffran.

Praktisk konsekvens: jämför aldrig en WLTP-siffra med en NEDC-siffra. Tittar du på en begagnad elbil från 2017–2018 kan annonsen ange NEDC-räckvidd, och den är systematiskt för optimistisk.

Så stort blir avdraget i praktiken

Publicerade tester ger en tydlig bild – men bilden ser helt olika ut beroende på årstid och hastighet.

Milt väder, blandad landsvägskörning. I norska NAF:s sommarupplaga av El Prix 2026 kördes 24 elbilar tills de stod stilla. De flesta hamnade nära sina officiella tal. Xpeng X9 kom längst i förhållande till WLTP med 646 km mot deklarerade 580 km (+11,4 procent). Sämst blev MG IM6 med 446 km mot 505 km (−11,7 procent). Polestar 3 landade på 601 km mot 625 km (−3,8 procent). Alltså: i sval-till-mild temperatur och norska hastighetsgränser är WLTP inte särskilt missvisande.

Vinterkyla. Samma test på vintern 2026, med temperaturer från cirka −7 till −32 grader, gav en genomsnittlig avvikelse på ungefär 38 procent under WLTP. Nio av bilarna tappade 40 procent eller mer. Bäst klarade sig Hyundai Inster och MG S6 – och de låg ändå 29 procent under sin officiella siffra. Konsumentorganisationen M Sverige har kritiserat detta öppet och menar att konsumenter inte ska behöva acceptera 30–45 procents avvikelse mot vad tillverkaren lovat. Mer om det i vår guide till elbilens räckvidd på vintern.

Motorväg. Tyska ADAC körde en 582 km lång motorvägssträcka vid 0 grader med en snittfart på 111 km/h. Uppmätt förbrukning spände från 22,2 kWh/100 km (Tesla Model Y) och 23,2 (Audi A6 e-tron) till 31,6 (Volvo EX90) och 35,3 kWh/100 km (BYD Sealion 7). Ingen av bilarna klarade sträckan utan laddstopp. ADAC:s egna mätningar pekar mot att elbilar vid ihållande 130 km/h når ungefär 60–70 procent av WLTP-räckvidden.

En rimlig tumregel utifrån dessa data: räkna med i stort sett WLTP vid blandad körning i milt väder, cirka 70 procent vid ihållande motorvägsfart, och 55–70 procent vid motorvägsfart i svensk vinter. Exakt var din bil hamnar beror på modell, och variationen mellan modeller är stor – behandla intervallet som en planeringsmarginal, inte som en prognos.

Varför motorvägsfart straffar elbilen hårdare

Luftmotståndets kraft växer med kvadraten på hastigheten, och effekten som krävs för att övervinna det växer med kuben. Går du från 90 till 120 km/h ökar luftmotståndskraften med runt 80 procent – men effektbehovet med cirka 140 procent. Det gäller alla bilar, oavsett drivlina.

Skillnaden ligger i vad respektive drivlina kan vinna tillbaka.

En bensinbil är riktigt dålig i stadstrafik: tomgång, kallstarter, låg last och dålig verkningsgrad. När den kommer ut på motorvägen läggs den högsta växeln i, motorn går på låga varv med hög last – och hamnar nära sitt bästa verkningsgradsområde. Bensinmotorn blir alltså effektivare samtidigt som luftmotståndet ökar. De två effekterna tar delvis ut varandra, och motorvägen blir ofta bensinbilens bästa siffra.

En elbil har ingen sådan reserv. Elmotorn ligger redan runt 90 procents verkningsgrad i stort sett hela tiden, och den har oftast en enda utväxling. Det finns ingen växel att lägga i och ingen dålig verkningsgrad att förbättra. Hela luftmotståndsökningen slår rakt igenom på förbrukningen.

Ovanpå det försvinner elbilens största fördel: regenerativ bromsning. I stadskörning återvinns en stor del av rörelseenergin vid inbromsning. På motorvägen bromsar du knappt alls, och den vinsten är borta.

Därför är motorvägen elbilens sämsta scenario och bensinbilens bästa – och därför upplevs gapet mot WLTP som störst just där.

Vad mer som påverkar, i ungefärlig storleksordning

  1. Hastighet. Störst enskild faktor på långkörning. Att sänka från 120 till 100 km/h ger märkbart mer än de flesta andra åtgärder tillsammans.
  2. Temperatur. Kupévärme kan dra flera kW på en bil utan värmepump, och batteriets kemi går trögare i kyla.
  3. Däck och däcktryck. Dubbdäck och mjuka friktionsdäck ökar enligt branschuppgifter förbrukningen med cirka 5–10 procent jämfört med sommardäck. Lågt lufttryck adderar till det.
  4. Last och aerodynamik. Takbox eller takräcke slår hårdast vid hög fart. Släpvagn kan enligt branschuppgifter öka förbrukningen med 30–50 procent.
  5. Körstil och topografi. Hårda accelerationer kostar mindre i en elbil än i en bensinbil, eftersom mycket kommer tillbaka vid inbromsning. Konstant hög fart kostar mer.

Läs kWh/100 km i stället för räckvidd i km

Räckvidd i kilometer är ett sammansatt tal: verkningsgrad gånger batteristorlek. En ineffektiv bil med stort batteri kan visa samma räckvidd som en effektiv bil med litet batteri – men den kostar mer att köra, laddar långsammare i förhållande till sin storlek och tappar mer i kyla.

Förbrukning i kWh/100 km säger i stället hur bra bilen faktiskt är. Det är den siffra du bör jämföra modeller på.

En viktig fallgrop: WLTP-förbrukningen mäts från vägguttaget och inkluderar laddförlusterna, som typiskt ligger på 8–12 procent. Bilens egen färddator mäter energi som tas ur batteriet. Därför visar displayen alltid en lägre siffra än databladet. Om bilen visar 15,5 kWh/100 km och databladet säger 17,0 är det ingen motsägelse – ni mäter olika saker.

Räkna om WLTP till din egen körprofil

Så här gör du, steg för steg:

  1. Ta reda på användbar batterikapacitet (net, inte brutto). Den står i tekniska data, ofta någon eller några kWh under bruttosiffran.
  2. Läs av din egen långtidsförbrukning i bilens display, över minst några hundra kilometer i den körning och årstid du bryr dig om.
  3. Räkna: användbar kapacitet ÷ förbrukning × 100 = räckvidd i km.
  4. Dra av marginal. Planera för cirka 80 procent av det talet, så du inte behöver rulla in på laddaren med 2 procent kvar.

Räkneexempel med typiska tal – inte en mätning: En bil anges till 500 km WLTP och 17,0 kWh/100 km. Det motsvarar cirka 85 kWh från vägguttaget för en full laddning. Är den användbara kapaciteten 77 kWh går alltså runt 8 kWh bort som laddförlust. Visar din färddator 24 kWh/100 km i motorvägsfart blir räckvidden 77 ÷ 24 × 100 ≈ 320 km, alltså ungefär 64 procent av WLTP – i linje med ADAC:s mätningar vid hög fart. Med marginal planerar du för runt 255 km mellan laddstopp.

Innan du köper: fråga efter en längre provkörning i motorvägsfart, helst i den årstid du kommer köra mest. Tio minuter i stan säger ingenting om hur bilen beter sig på E4:an i januari.

Så använder du WLTP-siffran rätt

Q

Hur många procent ska jag dra av från WLTP-räckvidden?

Det beror helt på hur du kör. Vid blandad körning i milt väder ligger många elbilar inom cirka tio procent från WLTP enligt NAF:s sommartester. Vid ihållande motorvägsfart pekar ADAC:s mätningar mot 60–70 procent av WLTP, och i svensk vinterkyla på motorväg ännu lägre. Räkna med hela intervallet som planeringsmarginal snarare än ett fast avdrag.

Q

Varför visar bilens display lägre förbrukning än WLTP-siffran?

För att de mäter olika saker. WLTP-förbrukningen mäts från vägguttaget och inkluderar laddförlusterna, som normalt ligger runt 8–12 procent. Bilens färddator mäter energi som tas ur batteriet och ser aldrig de förlusterna. Skillnaden mellan 15,5 kWh/100 km på skärmen och 17,0 kWh/100 km i databladet är alltså väntad, inte ett fel.

Q

Är WLTP-räckvidden mätt med värmen på?

Nej. Testet körs i labb vid 23 grader med klimatanläggning och kupévärme avstängda, utan motvind och med optimalt däcktryck. Det är den enskilt största orsaken till att siffran ser optimistisk ut i nordiskt klimat, där kupévärmen kan dra flera kilowatt på en bil utan värmepump. Testet mäter bilen, inte vädret.

Q

Varför tappar elbilen mer räckvidd i 120 km/h än i 90 km/h?

Luftmotståndets effektbehov växer med kubiken på hastigheten, så steget från 90 till 120 km/h ökar effekten som krävs med runt 140 procent. En bensinbil kompenserar delvis genom att motorn arbetar närmare sin bästa verkningsgrad på hög växel. Elmotorn ligger redan nära sitt tak, och på motorväg försvinner dessutom vinsten från regenerativ bromsning.

Q

Kan jag jämföra en WLTP-siffra med en NEDC-siffra på en äldre elbil?

Nej, det blir missvisande. NEDC var kortare, långsammare och mildare, och gav för samma bil typiskt 15–30 procent högre räckvidd än WLTP. Ser du en annons på en elbil från 2017–2018 med en påfallande hög räckvidd, kontrollera vilken standard siffran avser innan du jämför den med en nyare bil.

Q

Vad betyder WLTP City och varför är den siffran så hög?

WLTP redovisas även per fas, och stadssiffran bygger bara på de långsamma delarna av cykeln, där luftmotståndet är litet och regenerativ bromsning ger mycket tillbaka. Den kan ligga långt över den kombinerade siffran. Den är relevant om du nästan bara kör i tätort, men den ska aldrig användas för att uppskatta räckvidd på långresa.

Källor:

Mer om räckvidd