Dubbdäck eller dubbfritt – så väljer du vinterdäck efter var och hur du kör

Det korta svaret: dubbdäck ger klart bäst grepp på is – särskilt våt, blank is – och är det säkra valet om du ofta kör på osaltade vägar, i norra Sverige eller har en äldre bil utan antisladdsystem. Nordiska dubbfria vinterdäck är i dag nästan jämbördiga på snö, tystare, skonsammare mot luften och räcker för de flesta som kör en modern bil i mellersta och södra Sverige eller i storstad. Centraleuropeiska dubbfria däck är bäst på våt och torr asfalt men klart sämst på is, och passar bara den som nästan aldrig möter riktigt vinterväglag.

Resten av guiden går igenom vad som faktiskt skiljer de tre typerna åt, vad olycksforskningen säger, vad dubbarna kostar i partiklar och buller, var det är förbjudet att köra dubbat – och en beslutstabell per körprofil. Allt bygger på myndigheter, forskning och publicerade däcktester; vi testar inga däck själva.

Tre typer av vinterdäck – inte två

Frågan ställs oftast som ”dubbat eller odubbat”, men det finns tre sorters vinterdäck som alla är godkända när lagen kräver vinterdäck. Branschorganisationen STRO och forskningsinstitutet VTI delar in dem så här:

• Dubbade vinterdäck. Ett vinterdäck med metalldubbar i slitbanan. Dubbarna griper mekaniskt i isen och ruggar dessutom upp is- och snöytan.
• Nordiska dubbfria vinterdäck (ofta kallade nordiska friktionsdäck). Byggda för kyla, snö och is: enligt STRO och Däckbranschens Informationsråd har de mjukare gummiblandning och fler lameller – de tunna skårorna i mönsterklossarna – än de centraleuropeiska.
• Centraleuropeiska dubbfria vinterdäck (även kallade mellaneuropeiska). Gjorda för mildare vintrar, och enligt samma källor bättre på våta och torra vintervägar än de nordiska.

Året-runt-däck med alptopp/snöflinga-symbolen (3PMSF) är också lagliga, men de är en mycket liten grupp: under en procent av bilarna i Trafikverkets däckräkning vintern 2025.

Hur ser det ut på vägarna? Trafikverkets undersökning av drygt 11 300 parkerade bilar på 19 orter första kvartalet 2025 uppskattar att 49 procent kör dubbat – den lägsta nivån sedan mätningarna började – och 51 procent dubbfritt. Av de dubbfria är 85 procent av nordisk typ, 14 procent centraleuropeiska och drygt en procent året-runt-däck. De regionala skillnaderna är stora: 95 procent dubbat i region Norr, 37 procent i Stockholm och 24 procent i region Syd. Gotland sticker ut med 73 procent, vilket rapporten delvis förklarar med att vägarna där inte saltas.

Vilka märkningar ett vinterdäck måste ha, och hur du läser däcksidan och EU-etiketten, går vi igenom i guiden om däckmärkning. Datum och lagkrav finns i reglerna för vinterdäck.

Så skiljer sig greppet – underlag för underlag

Inget däck är bäst på allt. VTI:s sammanställning av forskningen, STRO:s jämförelser och de stora nordiska däcktesterna pekar åt samma håll:

Underlag	Dubbade	Nordiska dubbfria	Centraleuropeiska dubbfria
Våt, blank is	Klart bäst	Tydligt sämre än dubb	Sämst
Skrovlig is	Bäst, men försprånget är mindre	Närmare dubbdäcken	Sämst
Snö	Bra	Likvärdigt med dubb	Sämre, och tappar mest när de slits
Våt asfalt	Ungefär som nordiska dubbfria	Ungefär som dubbade	Bäst
Torr asfalt	Något sämre	Något sämre	Bäst
Buller	Mest	Lägre än dubbat	Lägre än dubbat

På is är dubben fortfarande kung. VTI har provat däck i sin provmaskin på tre olika isunderlag och konstaterar att dubbade däck som grupp är klart överlägsna dubbfria oavsett istyp. Skillnaden är störst på våt is och minst på skrovlig is. VTI noterar också att även rejält slitna dubbdäck kan prestera markant bättre än helt nya dubbfria på hal is. Folksam, som sammanställt bromsprov från däcktester, anger att nordiska dubbfria däck har 17 procent längre bromssträcka på is än dubbdäck – och centraleuropeiska 35 procent längre.

På snö är det i praktiken jämnt mellan dubbat och nordiskt dubbfritt. Det säger både VTI och Trafikverket, som beskriver väggreppet som likvärdigt på snö och barmark. Folksam visar dessutom att de nordiska dubbfria däcken blivit bättre: bromssträckan från 50 km/h i däcktesterna förbättrades med 19 procent på is och 14 procent på snö mellan 2012 och 2017.

På asfalt vänder det. De centraleuropeiska däcken är enligt VTI bäst på våt asfalt och överlägsna på torr, medan dubbade och nordiska dubbfria är ungefär likvärdiga med varandra – och något sämre. Det är priset för den mjuka gummiblandningen och de många lamellerna. Tyska ADAC testar av samma skäl centraleuropeiska däck: vinterdäckstestet 2025 omfattade 31 däck i 225/40 R18 och vanns av ett däck som utmärkte sig med kortast bromssträcka i väta. Ett bra ADAC-betyg säger alltså mycket om regn och barmark, men lite om svensk blankis.

Slitage slår olika. Enligt VTI tappar centraleuropeiska däck klart mest grepp på is och snö när de slits. Dubbdäck tappar mer isgrepp med slitaget än nordiska dubbfria, men ligger ändå kvar på en klart högre nivå. VTI rekommenderar minst 4 mm mönsterdjup på vinterdäck, mer än lagens 3 mm – varför, och hur du mäter, står i guiden om mönsterdjup.

Vad visar däcktesterna?

De nordiska däcktesterna körs på is, snö, våt och torr asfalt, och de ger ett tydligt mönster även om varje test bara gäller en dimension.

• Vi Bilägare och norska NAF/Motor 2025 testade åtta dubbdäck och åtta nordiska dubbfria i 235/60 R18 på en Volvo XC60, de dubbfria i 13 delmoment på fyra underlag. Nokian Hakkapeliitta 10 vann dubbklassen och Continental VikingContact 8 den dubbfria. NAF beskriver nivån bland de dubbfria som mycket hög, med fyra däck som rekommenderas – men varnar för ett lågprisdäck som behövde mer än dubbelt så lång bromssträcka på is som testvinnaren.
• Teknikens Värld 2025 (235/45 R18, Volvo V60) testade både dubbade och dubbfria däck. Det dubbfria Continental VikingContact 8 fick 127 av 160 poäng enligt Continentals redovisning av testet, medan Nokians dubbdäck var testets bästa på is. En hög totalpoäng för ett dubbfritt däck betyder alltså inte att det greppar bäst på is – den betyder att ett toppdäck utan dubb kan vara en mycket bra kompromiss över alla underlag.
• Vi Bilägare 2021 testade nordiska och centraleuropeiska dubbfria däck sida vid sida. Från 50 km/h på is stannade det bästa däcket på omkring 51 meter och det sämsta på omkring 75 – 24 meter längre.
• Vi Bilägare 2019 ställde alla fyra lagliga däcktyper mot varandra. Året-runt-däcket hade över 50 procent längre bromssträcka på is än dubbdäcket och nära 20 procent längre på snö än det nordiska dubbfria.

Två slutsatser går igen. Den första: skillnaden mellan ett bra och ett dåligt däck av samma typ kan vara större än skillnaden mellan typerna. Folksam räknar med att premium- och mellanklassdäck har 16 procent kortare bromssträcka på is än budgetdäck. Den andra är rådet från Vi Bilägares däcktestare Nils Svärd: studera delresultaten för de underlag du själv kör på i stället för att bara titta på totalvinnaren – bästa däcket beror på var och hur du kör.

Olycksforskningen: dubbens fördel är verklig – men smal

Bättre isgrepp i ett prov är en sak. Syns det i olycksstatistiken? Här är källorna inte helt samstämmiga, och det ska redovisas öppet.

Det som talar för dubb:

• En studie från Trafikverket och Vectura på dödsolyckor 2000–2010 fann att dubbdäck minskar risken för en dödlig olycka på is och snö med 42 procent jämfört med dubbfria vinterdäck – för äldre bilar utan antisladdsystem. VTI återger resultatet med just den avgränsningen.
• En svensk studie från 1990 visade, efter justering för bland annat bilklass, omkring 20 procent lägre olycksrisk med dubbdäck.
• Folksam redovisar en 25-procentig minskning av polisrapporterade upphinnandeolyckor på is och snö med dubbdäck.

Det som tonar ned:

• Den norske forskaren Rune Elviks metaanalys från 1999 landade enligt Folksam på en betydligt mindre effekt: omkring 2–5 procent lägre olycksrisk med dubb, för bilar utan antisladd.
• Studier från 2000-talet visar enligt VTI inte att bilar med dubbfria däck är överrepresenterade i olyckor på vinterväglag.
• Trafikverket påpekar att bara omkring 15 procent av de polisrapporterade vinterolyckorna sker på det underlag där dubben har sin fördel, alltså is, och att statistiken sett över hela vintersäsongen inte visar någon ökad trafiksäkerhetseffekt av dubbdäck.

Antisladd förändrar kalkylen. Enligt Trafikverket minskar antisladdsystem (ESC/ESP) antalet dödliga sladdolyckor med 92 procent, och merparten av moderna bilar har enligt Naturvårdsverket ett sådant system. Trafikverket skriver att den som har antisladd och bra nordiska dubbfria däck har goda förutsättningar att klara vinterns olika underlag. För äldre bilar utan antisladd rekommenderar myndigheten dubbdäck om du ofta kör på vinterväglag.

Folksam drar liknande slutsatser men delar upp dem geografiskt: dubbfritt i storstäderna oavsett bil, dubbfritt i södra och mellersta Sverige om bilen har antisladd och dubb om den saknar det – och dubbdäck genomgående i norra Sverige. Bakom rådet ligger Folksams olycksanalys, där barmark står för 58 procent i södra Sverige och 41 procent i mellersta.

Sammanvägt: dubbens fördel är störst där det finns mycket is, i bilar utan antisladd och för förare som inte kan välja bort de halaste dagarna. I en modern bil på saltade vägar är skillnaden svår att se i olyckssiffrorna.

Miljö och hälsa: partiklar, buller och vägslitage

Dubbarna som griper i isen river också i asfalten.

Partiklar. Enligt Naturvårdsverket står vägslitage från dubbdäck för en dominerande del av partiklarna i de gatumiljöer där halterna är som högst. Halterna av PM10 blir ofta höga på våren och när vägbanan är torr under dubbsäsongen – mars och april pekas ut särskilt. Partiklarna ger framför allt luftvägsbesvär: irritation, astmaanfall och försämring av KOL. VTI hänvisar till cellstudier som inte tyder på att slitagepartiklarna skulle vara mindre skadliga för luftvägarna än andra partiklar. Naturvårdsverkets råd är att välja dubbfritt – men av nordisk typ, inte centraleuropeisk – och att undvika dubbkörning på torra vägar under vårmånaderna.

Buller. Trafikverket konstaterar att dubbdäck bullrar mer än dubbfria vinterdäck, och att ljudet från däck och vägbana tar över från motorljudet redan vid 30–50 km/h för personbilar. Göteborgs Stad uppger att dubbförbudet på stadens förbudsgator minskar de skadliga slitagepartiklarna med 15–20 procent och nästan halverar den upplevda bullernivån.

Vägslitage och dubbregler. För att begränsa slitaget får dubbdäck bara användas 1 oktober–15 april, om det inte är eller befaras bli vinterväglag. Dessutom regleras själva dubbningen: högst 50 dubbar per meter rullomkrets på personbilsdäck – fler bara om däcket klarat ett särskilt slitageprov – och ett dubbutstick på 1,2 mm på nya däck och 2,0 mm på begagnade, enligt STRO:s sammanställning av de nordiska reglerna.

Dubbdäcksförbud – gatorna som gäller nu

Kommuner har sedan 2009 möjlighet att förbjuda dubbdäck på enskilda gator. Läget hösten 2026:

Stad	Gator med förbud	Värt att veta
Stockholm	Hornsgatan, Fleminggatan och Kungsgatan (mellan Sveavägen och Birger Jarlsgatan)	Du får korsa gatorna. Från 1 oktober 2027 tillkommer Sveavägen, Birger Jarlsgatan, Torsgatan och Vasagatan (Tegelbacken–Norra Bantorget).
Göteborg	Friggagatan och Odinsgatan	Korsande trafik undantas. Böter 1 000 kr enligt Göteborgs Stad.
Uppsala	Kungsgatan (Strandbodgatan–S:t Olofsgatan) och Vaksalagatan (Storgatan–Kungsgatan)	Du får korsa Kungsgatan. Boende på vissa adresser, taxi, skolskjuts och förare med parkeringstillstånd för rörelsehindrade undantas.

Enligt Vi Bilägare (april 2026) kan ytterligare fem Stockholmsgator få förbud från 1 oktober 2029: Valhallavägen, Sankt Eriksgatan, Långholmsgatan, Götgatan och Ringvägen. Bakgrunden är skärpta krav på luftkvalitet som ska klaras till 2030. Kontrollera alltid kommunens egen sida innan du väljer däck – fler gator kan tillkomma.

Finns det någon dubbdäcksavgift? Nej, inte i Sverige. Frågan har tagits upp i riksdagen flera gånger, men kommunerna har inget lagstöd för att ta ut avgift – deras verktyg är gatuförbud. I Norge är det annorlunda: Oslo, Bergen och Trondheim tar ut avgift (piggdekkgebyr) för dubbdäckskörning i sina avgiftszoner, vilket är bra att känna till inför en vinterresa dit.

Beslutsguide: vilket däck passar din körning?

Tabellen väger ihop Trafikverkets, Folksams och Naturvårdsverkets råd med vad forskningen och testerna visar. Den ersätter inte ditt eget omdöme om vägarna du faktiskt kör.

Körprofil	Rekommenderad typ	Varför
Norra Sverige, inlandet, fjällresor varje vinter	Dubbat	Långa perioder med is och packad snö. Folksam rekommenderar dubb genomgående i norr; 95 procent kör redan dubbat där.
Landsbygd och osaltade småvägar, tidiga morgnar	Dubbat, eller nordiskt dubbfritt av toppklass i bil med antisladd	Osaltade vägar ger mer vinterväglag – Trafikverket förklarar Gotlands höga dubbandel just så.
Pendling på saltade större vägar, mellersta Sverige, modern bil	Nordiskt dubbfritt	Mycket barmark. Trafikverket och Folksam förordar dubbfritt när bilen har antisladd.
Storstad (Stockholm, Göteborg, Malmö)	Nordiskt dubbfritt	Folksam rekommenderar dubbfritt oavsett antisladd. Dubbförbud på centrala gator och partikelproblem.
Södra Sverige, sällan is, inga fjällresor	Nordiskt dubbfritt. Centraleuropeiskt bara om du kan ställa bilen de halaste dagarna	Centraleuropeiska är bäst i väta men klart sämst på is. Naturvårdsverket avråder från dem för svenska förhållanden.
Äldre bil utan antisladdsystem	Dubbat om du regelbundet möter vinterväglag	Det är här forskningen visar störst nytta av dubb – 42 procent lägre risk för dödsolycka på is och snö.
Elbil	Samma logik som ovan – men kontrollera belastningsindex och bullervärde	Se nästa avsnitt.
Du måste fram oavsett väder (jour, hemtjänst, tidiga skift)	Dubbat, utom i rena stadsmiljöer	Dubben ger marginal de dagar du inte kan välja bort.

Är du osäker mellan två rader är frågan enkel: hur många dagar per vinter kör du på is, och kan du avstå de dagarna? Är svaret ”många” och ”nej” ska du ha dubb.

Elbil: vikt, ljud och räckvidd

Elbilsägare väljer redan dubbfritt i högre grad. I Trafikverkets undersökning vintern 2025 uppskattas dubbandelen till 29 procent på elbilar, 39 procent på hybrider och 53 procent på bilar med enbart förbränningsmotor – med reservationen att antalet undersökta elbilar per ort är litet.

Tre saker skiljer däckvalet från en bensinbil:

• Vikten. Elbilar är ofta tyngre, och större modeller kräver enligt däckkedjan Vianor ofta däck med förhöjd bärighet (XL). Rätt belastningsindex gäller oavsett dubb eller inte – hur du läser det står i guiden om däckmärkning.
• Ljudet. Utan motorljud hörs däcken mer, och dubbdäck bullrar mest. EU-etiketten anger ett bullervärde du kan jämföra mellan dubbfria däck. Dubbade däck omfattas däremot inte av EU-märkningen, och issymbolen på etiketten finns bara för nordiska dubbfria.
• Räckvidden. Kylan kortar räckvidden, och däcken påverkar resten: välj lågt rullmotstånd på etiketten och håll rätt däcktryck – för lågt tryck kostar räckvidd. Hur mycket vintern tar i mil går vi igenom i guiden om elbilens räckvidd på vintern.

Själva valet mellan dubb och dubbfritt avgörs av samma sak som för andra bilar: underlaget du kör på. Trafikverket noterar att elbilars vikt och vridmoment kan ge ökat däckslitage, men också att elbilsförare kanske kör mjukare och sköter däcktrycket bättre – mer kunskap behövs. Mer om att sköta bilen i övrigt finns i bilvård för elbil.

Praktiskt: inkörning, dubbutstick, ålder och förvaring

Kör in nya dubbdäck

Nya dubbdäck ska köras in mjukt så att dubbarna sätter sig ordentligt. Nokian Tyres råd: undvik kraftiga accelerationer, hårda inbromsningar och snabb kurvtagning de första 500–1 000 kilometrarna (50–100 mil), och börja gärna inkörningen på torr asfalt innan halkan kommer. Eftersom dubbdäck är tillåtna från 1 oktober hinner du ofta köra in dem på barmark före första frosten. Även nya dubbfria däck behöver enligt Nokian en lugn period, så att rester från tillverkningen slits bort och mönsterytan ruggas upp.

Håll koll på dubbutsticket

Reglerna anger ett dubbutstick på 1,2 mm för nya personbilsdäck och 2,0 mm för begagnade. Transportstyrelsen anger att däcken med störst dubbutstick bör sitta bak. Är du osäker på om dubbarna är nedslitna eller sitter löst – be en däckverkstad mäta.

Ålder och livslängd

Gummi åldras även när mönstret finns kvar. NTF:s tumregel är att byta däck senast 6 år efter att de tagits i bruk eller 10 år efter tillverkning, beroende på hur de använts och förvarats. Tillverkningsveckan står som fyra siffror på däcksidan – 3225 betyder vecka 32 år 2025. Mönsterdjupet är den andra gränsen; se guiden om mönsterdjup för lagkrav och mätning.

Blanda aldrig typer

Personbilar och lätta lastbilar får enligt Transportstyrelsen inte ha dubbade och odubbade däck samtidigt. Drar du släp och bilen har dubbdäck ska även släpet ha dubbdäck – det omvända är tillåtet. NTF avråder dessutom från att blanda däcktyper över huvud taget på samma bil. Byter du bara två däck ska de bytas parvis på samma axel, och de bästa däcken ska sitta bak.

Förvara svalt och mörkt

NTF:s råd är att förvara däcken mörkt och svalt, skyddade från solljus, olja, bensin, lösningsmedel och ozon. Däck utan fälg ska stå upp; hjul på fälg kan stå eller ligga. Efterdra hjulbultarna när du kört några mil efter hjulbytet.

Vanliga misstag när du väljer vinterdäck

De flesta felköp handlar inte om dubb eller inte – utan om att välja fel däck inom typen, eller om att slarva med det som händer efter köpet.

Fler guider om däckval, regler och skötsel samlar vi på sidan om däck.

Vanliga frågor om dubbdäck och dubbfritt

Q

Är dubbdäck säkrare än dubbfria vinterdäck?

På is, ja – VTI:s prov visar att dubbade däck som grupp är klart bättre än dubbfria på alla istyper, mest på våt is. På snö och barmark är skillnaden mot nordiska dubbfria liten. I olycksstatistiken syns dubbens fördel tydligast för bilar utan antisladdsystem; sett över hela vintersäsongen ser Trafikverket ingen ökad trafiksäkerhetseffekt.

Q

Vad är skillnaden mellan nordiska och centraleuropeiska friktionsdäck?

Nordiska dubbfria däck har mjukare gummi och fler lameller och är gjorda för kyla, snö och is. Centraleuropeiska är gjorda för mildare vintrar och greppar bättre på våt och torr asfalt, men klart sämre på is. Folksam anger 35 procent längre bromssträcka på is än dubbdäck för centraleuropeiska, mot 17 procent för nordiska.

Q

Klarar man sig med dubbfritt i Stockholm, Göteborg och Malmö?

Ja. Folksam rekommenderar dubbfritt i storstäderna oavsett om bilen har antisladd, eftersom barmark dominerar och partiklarna är ett större problem där. Flera centrala gator har dessutom dubbförbud. Välj nordisk typ och ett däck som klarat sig bra på is i nordiska tester.

Q

Var är det förbjudet att köra med dubbdäck?

Hösten 2026 gäller förbud på Hornsgatan, Fleminggatan och del av Kungsgatan i Stockholm, Friggagatan och Odinsgatan i Göteborg samt delar av Kungsgatan och Vaksalagatan i Uppsala. Stockholm utökar med Sveavägen, Birger Jarlsgatan, Torsgatan och del av Vasagatan från 1 oktober 2027. Du får korsa gatorna men inte köra längs dem.

Q

Finns det dubbdäcksavgift i Sverige?

Nej. Svenska kommuner har inget lagstöd för att ta betalt för dubbdäckskörning, trots att frågan tagits upp i riksdagen flera gånger. Kommunerna kan i stället förbjuda dubbdäck på enskilda gator. I Norge tar däremot Oslo, Bergen och Trondheim ut avgift för dubbdäck.

Q

Hur länge ska man köra in nya dubbdäck?

Nokian Tyres anger 500–1 000 kilometer, alltså 50–100 mil, med mjuk körning utan häftiga accelerationer, inbromsningar och kurvtagning. Poängen är att dubbarna ska sätta sig ordentligt. Börja gärna på torr asfalt i oktober, innan halkan kommer.

Q

Ska man ha dubbdäck eller dubbfritt på elbil?

Samma avvägning gäller som för andra bilar: underlaget avgör. I Trafikverkets undersökning 2025 kör uppskattningsvis 29 procent av elbilarna dubbat, mot 53 procent av förbränningsbilarna. Kontrollera att däcken har rätt belastningsindex för bilens vikt, och jämför bullervärde och rullmotstånd på EU-etiketten om du väljer dubbfritt.

Q

Får man blanda dubbdäck och dubbfria däck?

Nej, inte på personbil eller lätt lastbil – det är förbjudet enligt Transportstyrelsen. Har bilen dubbdäck ska även ett kopplat släp ha det. NTF avråder från att blanda däcktyper över huvud taget, och de bästa däcken ska alltid sitta bak.

Källor:

• Forskning och myndighetsråd: VTI – Vinterdäck (isprov i provmaskin, slitna däck, olycksstudier 1990–2012, partiklar), Trafikverket – Däck (antisladd 92 procent, 15 procent av vinterolyckorna på is, rekommendationer) och Folksam – Välja rätt vinterdäck (bromssträckor på is, regionala råd, Elvik 1999, upphinnandeolyckor).
• Däcktyper och användning: Trafikverket – Undersökning av däcktyp och biltyp i Sverige, vintern 2025 (49 procent dubbat, regioner, elbilar), STRO – Val av vinterdäck, STRO – Nordiska däckregler (50 dubbar per meter, dubbutstick) och Däckbranschens Informationsråd – 3 typer vinterdäck.
• Däcktester: NAF – Vinterdekktest 2025, Vi Bilägare – Test av friktionsdäck 2025, Vi Bilägare – Årets däcktester är här, Continental – sammanställning av Teknikens Världs, Vi Bilägares och Aftonbladets tester 2025, Carup – Vinterdäcken som vinner nya testerna (Teknikens Värld 2025, bäst på is), OK-förlaget – Vi Bilägares friktionsdäcktest 2021, Däckavisen – Vi Bilägares jämförelse av fyra däcktyper 2019 och ADAC – Winterreifentest 2025.
• Miljö, buller och förbud: Naturvårdsverket – Vinterdäck, Trafikverket – Buller från vägtrafik, Stockholms stad – Dubbdäck, Göteborgs Stad – Dubbdäcksförbud, Uppsala kommun – Dubbdäck i stan, Vi Bilägare – Stockholm utökar förbudet mot dubbdäck (april 2026), riksdagen – interpellation 2016/17:251 om dubbdäcksavgift och Oslo kommune – Piggdekkgebyr.
• Regler och skötsel: Transportstyrelsen – Vinterdäck (blandning, släp, dubbutstick bak), Nokian Tyres – Hur ska man köra in nya däck?, NTF – Däckbyte och lagring (ålder, förvaring, bästa däcken bak), Vianor – Vinterdäck till elbil och Vianor – EU-däckmärkning.
• Sammanvägning av ovanstående källor för svenska förhållanden. Vi testar inga däck själva; alla siffror är hämtade från källorna ovan (kontrollerade 2026-09).

Andra har också läst

• 
  Däck

  Vinterdäck – regler, datum och krav i Sverige 2026/2027

  Uppdaterad 2026-09-17
• 
  Däck

  Mönsterdjup på däck – lagkrav, rekommendationer och när du faktiskt bör byta

  Uppdaterad 2026-09-17
• 
  Däck

  Rätt däcktryck – var du hittar det, hur du mäter och vad fel lufttryck kostar

  Uppdaterad 2026-09-17